Alla vi som föder upp hästar har varierande avelsmål och därmed har vi också olika kriterier när vi väljer hingst. Oftast väljer man en hingst som är bra på det man vill använda avkomman till. Utöver det väljer man gärna en hingst som väger upp stoets svagheter eller stärker hennes styrkor. I detta inlägg tänkte jag förklara lite hur jag tänker!

Svenska Russavelsföreningen har på sin hemsida en komplett lista på alla godkända hingstar, samt alla hingstar som löst betäckningslicens utan att ha uppnått rasvisa krav¹. Jag brukar börja avelsåret kring januari med att noggrant kolla igenom hingstlistan och jämför sedan hingstar som faller mig i smaken. Är jag tveksam, t.ex. på en hingst jag inte sett med egna ögon, kollar jag sociala medier och googlar för att få fram fler bilder eller videos. Sedan har jag några kriterier jag gärna vill att hingsten uppfyller:

• En god exteriör. D.v.s. en balanserad häst som ser hållbar ut. Jag vill inte ha alltför tunga och stora hingstar, för då tycker jag de tappar russkaraktären. Allra helst då två av mina ston har maffig front (grov hals).

• Jag frågar alltid runt hur hingsten är som individ. Får man höra alltför mycket skräckhistorier om dåligt beteende faller han bort.

• Jag är inte främmande för att testa lite oanvänt blod. Ofta kan en sådan hingst ha massvis av potential som inte gjort sig tillkänna. Sedan vad som är ”oanvänt blod” beror ju mycket på hingstens ålder också. En hingst på 20 år med 20 avkommor är ganska oanvänd, medan en fyraåring som lämnat fem avkommor är någorlunda använd.

• Meritering på ett eller annat vis kan vara en bonus i vissa fall, men ibland kan en hingst ha oupptäckt potential i något han inte gjort bara för att ägaren saknat intresse. Vissa hingstar är dessutom en ren tränarprodukt, som mest blivit bra för att den som tränat och tävlat haft oerhörd talang! Ska jag få fram en trevlig travponny går jag därför mer på om hingsten har ”springa-snabbt-vinklar” än enbart resultaten på banan.

• Ett visst mått inavel blir det i russen, då vi har en ganska snäv avelsbas. Många hingstar förekommer ofta och mycket, såsom exempelvis Granit 368 med närmare 200 avkommor. Därför försöker jag ta hänsyn även till inavelskoefficienten². Helst håller jag mig till att samma häst ska förekomma tidigast i led 2 respektive 3 (eller helst än längre bak) på avkomman. Förekommer samma häst fler gånger än två i en stamtavla (vilket de ofta gör i russen) får man ta hänsyn även till det.

Idag finns bra verktyg för oss stoägare. Ett sådant är Häststam, där du kan provpara bl.a. russ och få fram avkommans stamtavla. Hästar som förekommer på flera ställen markeras då med en färg. På Ingrid Maries och Norrvedas Gulds potentiella avkomma ser det t.ex. ut som nedan. Dröm 131 är markerad med mörkgrön färg i fjärde led på båda moderns och faderns sida.

Sedan tycker jag att valet av hingst blir väldigt mycket lättare om man känner sitt sto väl! Både hurdan hon är att hantera, arbeta tillsammans med, samt att man har ställt ut och premierat henne så att man vet att utomstående ögon håller med om ens syn på märren ifråga. Ett bra sto är trots allt A och O för en bra avel!

---

Årets hingstval

Jag tänker att med allt detta i åtanke, kanske det är kul att veta hur jag i praktiken tänkt kring hingstvalen 2022!

Docka 6222 är åt det mindre och nättare hållet, med travstam, men inte så himla mycket motor. Hon kan upplevas ha lite kort tålamod och är inte rädd att visa vad hon tycker om saker och ting. Oavsett om det blir ett stoföl att själv behålla, eller ett hingstföl att sälja, så ville jag därför med mitt hingstval dämpa hennes skärpa, utan att ta bort drivet för mycket. I det absolut första skedet gick tankarna åt Norrvedas Guld 574 – en hingst jag känner rätt väl genom ägarna, som också är far till den bästa häst jag arbetat med: Marietta 6223. Det gick i stöpet p.g.a. det nära släktskapet mellan Docka och Norrvedas Guld via Granit 368. Så jag fick fortsätta fundera och Rosens Vilde 788 bokades. De skenande priserna på i princip allt, men framförallt bränsle, satte i slutändan stopp för några riktigt långväga äventyr i år, vilket gjorde att jag åter fick sätta mig framför hingstlistan. Det slutgiltiga valet föll på Brolle 711, som hon nu är konstaterat dräktig med. När jag valde honom föll det på att han fanns inom rimligt avstånd, hade en stam som passade, verkade vara en lugn och from kille, samt att han själv har travmeriter. Han har trevliga vinklar och en lagom grov och kraftfull byggnad. Nu när jag både träffat honom och sett honom på generalmönstring kan jag säga att Brolle är en mycket trevlig hingst!

Ingrid Marie 5642 fick istället bli den märr jag skickade till Norrvedas Guld 574 i år i mitt projekt att få fram en tigrerad uppfödning. Ingrid Marie är en trevlig märr, med bra exteriör, men hon är något liten med sina 118 cm i mankhöjd och korta rygg. Hon har länge varit ordentligt överviktig, vilket inte gett mig en så rättvis bild av hennes exteriör, men nu innan hon for iväg var hon mycket fin i hullet, vilket avslöjade en inte fullt lika grov liten häst. Hon har bra ben, otroligt fina gångarter och är av en spännande stam. Dessutom med ett fullkomligt fantastiskt vackert huvud! Om det blir en avkomma av denna betäckning så blir fölet nära släkt med min Marietta. Både fölet och Marietta blir i sådana fall e. Norrvedas Guld 574 och ue. Pelle-Russ 611.

Jag vill runda av hela inlägget med att påpeka att jag inte på något vis har ett facit på hur man tar fram bra hästar. Tvärtom är jag oerhört grön på just avel och är mycket ödmjuk inför andras hårda avelsarbete. Men jag har en otroligt tydlig bild av vad jag tycker är en bra häst, och min förhoppning är att den bilden kan vägleda mig till bra val i min uppfödning. Kanske är det helt annat ljud i skällan om 1 eller 10 år? Vem vet! Då är det i vilket fall kul att se tillbaka på det här och reflektera över sina avelsresultat.

---

¹ Rasföreningen kan inte hindra stoägare från att registrera avkommor efter icke godkända hingstar. Det finns dock en del nackdelar med att använda hingstar som inte gått igenom på avelsvärdering: Deras avkommor får inte godkännas i sin tur, samt att man som uppfödare inte får något fölbidrag.

² Inavelskoefficienten är hur många procent inavel en individ består av. Är inavelskoefficienten hög betyder det att hästen har många släktingar som också är släkt med varandra.