Ibland är det nästan en nemesisstatus mellan travfolk och utställningsfolk. Varför? Det hänger nog mycket på att man ser sig som ytterligheter på någon form av skala som egentligen är fullkomligt överlappande vad gäller rasens bästa. En bra häst är alltid hållbar. Ett bra russ är naturtravare och ska vara byggd därefter. Det finns duktiga ponnytravare som är en tränarprodukt, liksom oupptäckta talanger som hade kunnat bli hur bra som helst i rätt händer. Ändock finns det vissa indikationer i en hästs exteriör som pekar på hur goda förutsättningar en häst har att bli bra på olika grenar.

Exteriör

Bog

Vi kan bara till en viss del länga hästens framsteg med hjälp av balansering. Väldigt mycket hänger istället på bogvinkeln. De hästar som har en mer liggande bog (mindre bogvinkel) får ett mer framåtgripande steg, medan de hästar som har en mer stående bog (stor bogvinkel) får ett kort trummande steg. Oavsett inriktning vill vi ha en bog som kan utveckla kraft och ett spänstigt steg. Med andra ord skiljer det sig inte direkt vad som är en idealisk bog sett till rastypiskhet eller brukbarhet.

Finns det några nackdelar med en liggande bog? En alltför liggande bog ger ett steg som istället strävar uppåt. Se den showavlade frieserhästens rörelser och exteriör.
Obs! Det finns flera olika sätt att mäta bogvinkel på.

Manke

Russ har generellt inte något supertydlig manke. Men de har mer än vissa andra ponnyraser. En lång och tydlig manke är kopplat till goda travprestationer.

Rygg

Ryggen ska inte vara för lång, eftersom en lång rygg ofta blir svag. Dessutom vill man inte att ryggen är varesig för rak eller svankig. Vad som är en bra rygg är väldigt gemensamt över grenarnas gränser.

Bål

Bålen ska vara rymlig, så där finns gott om plats för ett starkt hjärta och stora lungor.

Kors

Ett bra kors är fyllt av muskler och har lagom sluttning. Det är i bakkärran vi utvecklar kraften! Ett långt och platt kors gör att bakbenen har svårt att gripa framåt och steget blir kort och kraftlöst. Det är sällan eller aldrig som jag sett kors i utställningsringen som är helt åt helskotta med travglasögonen på.

Ben

Bra ben är A, O, X och Y! Utan bra ben så kommer man med största säkerhet få problem förr eller senare. Samtidigt finns det nog inte en enda häst på jordens yta som har fyra stycken perfekta ben. Mindre brister får man med andra ord leva med. Men en grundförutsättning för att få så korrekta ben som möjligt är bra avel och god hovvård från tidig ålder.

Några avslutande tankar

Det händer att jag hör besvikna hingstägare som inte får igenom sina travtalanger till hingstar på avelsvärdering. Man muttrar över att avelsnämnden inte vill se fler travare i avelsbasen. Hade det varit så enkelspårigt så hade de snabbaste godkända hingstarna alltid haft dålig poängrad och godkänts på de extrapoäng som goda prestationer ger. Så är inte fallet. Men avelsnämnden har till uppgift att se till att russet även om flera generationer fortsätter vara en sund och brukbar lantras. Då kan vi inte använda en massa hingstar med brister på både det ena och det andra.

”Kan man inte dela på russet då? En travras och en med övriga!”

Russet som ras är liten. Vi har inte råd att alla blir släkt med alla. Alltså kan vi inte betäcka alla travtalanger med de få travhingstar som finns. Jag har själv sett produkter där fantastiska travston betäcks med de bästa hingstarna, utan att ta hänsyn till hur väl exteriören fungerar ihop, t.ex. med fullkomligt hemska ben som resultat.
Nej, det hela kokar ned till att vi alla får omfamna russet som den ras den är. Med hela bredden! Ingenting hindrar oss att utforska kombinationer av ”travruss” och ”utställningsruss”. Ingenting hindrar oss från att inrikta oss hårt till det ena eller det andra. Bara vi alla kommer ihåg att det är en ras, där det inte är så enkelt att den snyggaste hästen är sämst på att springa. Precis som att den snabbaste hästen inte alltid är den med sämst poäng i utställningsringen.